På Cykel till Ukraina

En cykelfärd för stöd till Ukraina

Det var tidig morgon i Borlänge den 18 maj 2022 Klockan visade 05:00, och en kylig men solig morgon väntade. Det var dags att ge sig av, inte mot en semesteridyll, utan mot ett krigsdrabbat Ukraina. Med en cykel som enda sällskap och ett hjärta fyllt av både oro och beslutsamhet, trampade jag iväg på vad som skulle bli en av mina viktigaste resor.

Första etappen gick till Nynäshamn. Landskapet susade förbi, men mina tankar var långt borta, hos de människor som drabbats av krigets fasor. Väl framme i Nynäshamn väntade färjan till Gdansk, och med varje sjömil kände jag hur jag närmade mig en verklighet långt ifrån min egen.

I Polen fortsatte färden på cykel. Vägarna var varierande, ibland släta och snabba, ibland gropiga och utmanande. Men det var inte landskapet som dominerade mina tankar, utan människorna i Ukraina. Jag tänkte på familjerna som splittrats, på barnen som tvingats fly sina hem, på de skadade och dödade.

Jag hade bestämt mig att starta en insamling till förmån för krigsskadade och familjer med funktionsnedsättningar i Ukraina. Responsen var överväldigande. Människor från hela Sverige visade sin solidaritet, och varje bidrag, stort som litet, gav mig extra kraft att trampa vidare.

Efter 700 kilometer nådde jag gränsstationen till Ukraina. Synen som mötte mig var gripande. En strid ström av flyktingar, många med bara en väska i handen, passerade gränsen. Deras ansikten var präglade av sorg, rädsla och utmattning. Det var en overklig och känslosam stund. Här, vid gränsen mellan Polen och Ukraina, möttes två världar – en i fred och en i krig.

Jag stannade till vid gränsen, pratade med några av flyktingarna, delade ut vatten och frukt. Deras berättelser om bombningar, flykt och förluster etsade sig fast i mitt minne. Jag insåg att min resa bara var en liten droppe i havet av lidande, men samtidigt kände jag att jag gjorde skillnad, om än bara för några få människor.

Med en klump i halsen och en förnyad beslutsamhet vände jag cykeln och påbörjade färden hemåt. Jag bar med mig bilder och berättelser från gränsen, men också en känsla av hopp. Hopp om att insamlingen skulle ge konkret hjälp till människor i nöd, hopp om att kriget en dag skulle ta slut, hopp om en framtid där fred och solidaritet segrar.

Resan till den ukrainska gränsen blev en av mina viktigaste cykelresor. Den lärde mig om krigens fasansfulla verklighet, om människors styrka och om vikten av att hjälpa varandra. Kriget i Ukraina fortsätter, och behovet av hjälp är fortsatt enormt. Jag kommer att fortsätta cykla för att hjälpa, för att visa min solidaritet och för att bidra till en bättre framtid.

Vill du också vara med och göra skillnad? Swisha valfritt belopp till 070–2663181. Har du hjälpmedel som du vill skänka till Ukraina? Kontakta mig på info@tommymunther.com eller 070-2663181.

// Tommy Munther